Reflektion
Vilka härliga dagar jag hade i Stockholm med Frida. Känner något slags lugn i kroppen. Vi bara var. Det är så sällan man kan vara det i den här världen. Rödvin. Skansen. Promenad. Massa prat. TACK!
Igår blev jag åter påmind om hur fort allt kan förändras. Hur jäkla fort marken man står på kan börja vackla. Som ett hårt slag i magen, eller en smäll på käften. Tänk vad lång tid det tar att bygga upp en sak, men så fort det kan raseras. Jag tänker på Er. Massa, massa, massa.
Ta vara på vareviga dag i den här världen som gör mig så förvirrad.
Kommentarer
Postat av: emma
helloo magdalena! how are you? bra hoppas jag. det verkar som att den här sommaren kommer passera utan ngn kusinträff. känns riktigt tråkigt. du får komma upp till norrköping snart! ha de finast. kram
Trackback